Denna version är senast uppdaterad maj 2014. Tanken är att ha ett levande dokument med de regler och anvisningar som anses gälla i olika delar av huset. Alla boende ska kunna delta i skapandet av det. I den mån regler klubbas av styrelsen eller husmötet ska det också ändras på nätet.
Alla nyinflyttade bör få ett exemplar. Den som vill kan till sig själv skriva ut senaste versionen.
Det kan ju visa sig att vi har olika uppfattningar om hur saker bör skötas – men då har vi ju inlett en diskussion.
Under terminstid serveras mat i köket varannan vardag (tisdag och torsdag ena veckan, måndag, onsdag och fredag veckan därpå). Man kan även laga mat under skollov. Schema för matlaget sitter på anslagstavlan i köket. Vi lagar mat två och två, alla lagar mat ca tre gånger per termin (gärna fler). Ibland händer det något oförutsett som gör att man inte kan genomföra sitt matlag på den utsatta dagen. Då försöker man hitta en ersättare eller flyttar sitt matlag till en annan dag och skriver upp ändringen på matschemat. För att alla ska veta att det blir mat sätter man upp påminnelseskyltar på dörrarna dagen före.
Maten serveras klockan 18.00, på fredagar oftast klockan 19.00. Det går bra att servera maten tidigare på fredagarna men skriv i så fall upp det vid dörrarna även på matlistan. På fredagarna lagar man lite festligare mat och gör även efterrätt. Priset är 25 kronor per vuxen, 30 kronor på fredagar. För barn betalas en krona per år upp till att de fyller 18 år och därefter fullt pris. Matrester säljs för 15 kronor per portion. Vill man laga lite dyrare mat en annan dag än en fredag till exempel helt ekologiskt, går det bra att höja priset men detta ska utfästas innan. Det går även bra att anslå matlag en annan dag än på det rullande schemat (spontana eller ändrade matlag).
Information om vad det blir för mat skrivs på matlistan på anslagstavlan i matsalen, där man även skriver upp om man vill äta. Denna lapp plockas ner tidigast klockan 18.00 dagen innan matlaget.
De som är ansvariga för matlaget lägger ut för inköp och ersätts ur matkassan efteråt. Matkassan sköts av Jan och till honom redovisas över-/underskott. På baksidan av matlistan finns redovisningen. Spara alla kvitton tills matlagets ekonomi är redovisad. Det är viktigt att försöka anpassa utgifterna efter inkomsterna, eventuella underskott betalas dock ut från matkassan. Är det många matlag som går med underskott kan det i förlängningen leda till att matpriset höjs. Matlaget ansvarar för att städa upp efter sig, kasta sopor och städa av på köksgolvet. Det är viktigt att lämna köket fräscht! Tänk på hur du själv vill att köket ska se ut när det är din tur att laga mat.
Under vasken i köket finns tre kassar för källsortering av plast, metall och kartong. Använd dessa! Töm dem när de är fulla, alla har gemensamt ansvar för att sköta detta.
Vi ansvarar själva för att städa gemensamma utrymmen, såväl som ta hand om vår gemensamma trädgård. Detta får vi avdrag på hyran för av LKF som föreningen hyr fastigheten av. På hyresavin kan varje lägenhet se hur mycket avdrag man får varje månad.
Gällande städningen inomhus finns ett lås- och städschema på anslagstavlan i respektive korridor. Låsningen sker klockan 21.00 varje kväll, de som går ut eller in efter det ansvarar för att låsa. Dörren från matsalen ut till trädgården är korridor 237:s ansvar att låsa klockan 21.00 men här gäller också att den som öppnar den dörren ansvarar för att låsa den efter sig när man lämnar stället, alternativt tydligt lämnar över ansvaret på någon annan som är kvar. Den som låser sin korridor en viss vecka städar även samma korridor i slutet av veckan.
Det finns laminerade komihåg-lappar för städningen. Dessa har man hemma tills städningen är utförd. Anteckna i städschemat datum för när du städat och sätt sedan upp komihåg-lappen på nästa persons dörr.
Huset skötsel klaras till stor del av på röjardagar. Vi har några röjardagar varje termin. På röjardagarna förväntas alla vuxna i huset delta. Kan man inte vara med på den bestämda dagen går det bra att utföra någon uppgift en annan dag. Under röjardagarna städar och röjer vi antingen inomhus eller utomhus och fikar eller äter tillsammans. En lista med uppgifter sätts upp inför röjardagen. Alla kan hjälpas åt att komma på vad som behöver göras och signera när det är gjort eller om det ska göras senare. Röjardagarna har sedan 2013 fungerat efter ett nytt system med skötsel av huset oftare på lördagar eller söndagar med en efterföljande festmåltid till vanligt pris. Grupper om 3-4 personer förbereder röjardag och mat och kollar till vad som behöver köpas in till kök, förråd osv. Checklista för inköp finns uppsatt på anslagstavlan. Alla förväntas delta i någon sådan förberedande grupp under året. En röjardagspärm finns i matsalen, där även vilka arbetsuppgifter som gjorts under röjardagarna förs in. Det står dessutom självklart alla fritt att när som helst göra ett handtag i trädgården eller inomhus!
Det skapas även andra grupper i huset, utifrån behov eller intresse. Ett förslag på en förändring kan mynna ut i en intresserad grupp som självständigt driver en fråga. Grupperna är formade utifrån lust och intresse och har inget övergripande ansvar och inga prestationskrav på sig, om de inte uttryckligen tagit på sig att lösa en specifik uppgift. I intressegrupperna är alla boende i huset välkomna att delta.
Huset prenumererar på Sydsvenskan på helgerna. Tidningarna hämtas i postfack i korridor 235. Det är fritt också fram att i matsalen lägga ut tidningar man själv köpt eller prenumererar på. Tidningarna i matsalen får inte tas hem eller lämna våra gemensamma utrymmen förrän de är kasserbara.
Det är roligt och viktigt att det händer saker i huset! Alla idéer och förslag välkomnas av styrelsen. På anslagstavlan finns papper med rubriken ”Beslutsprocess”. Har du en idé som du vill lyfta fyller du i lappen efter bästa förmåga och ger den till någon i styrelsen, eller kommer och presenterar den på ett styrelsemöte. Man kan också skicka förslag till styrelsen@kollektivhusetregnbagen.se.
Beslutsprocess 1. Den som har ett förslag fyller i förslagslappen efter bästa förmåga och lämnar in lappen till någon medlem i styrelsen. 2. Styrelsen bedömer om förslaget kan gå vidare till nästa steg i processen eller om det ska gå tillbaka till förslagslämnaren med synpunkter på vad som behöver läggas till eller förtydligas. 3. Styrelsen är nöjd med hur förslagslappen är ifylld och beslutar om förslaget ska avgöras genom omröstning på husmöte eller om styrelsen kan ta beslut i frågan. 4. Förslaget presenteras på husmöte av förslagslämnaren eller av någon annan person utsedd av förslagslämnaren. På husmötet finns tid avsatt för frågor och diskussioner kring förslaget. 5. Styrelsen avgör när förslaget är färdigarbetat och kan tas upp på husmöte för beslut genom omröstning.
Kollektivhuset är en ekonomisk förening. Föreningen hyr fastigheten av LKF. Föreningen är alltså hyresvärd. För skötsel och reparationer i de gemensamma utrymmena och trädgården avsätter LKF pengar i en reparationsfond varje år. Föreningen har en styrelse som väljs årligen på föreningens årsmöte. Styrelseuppdraget bör rotera bland de boende i huset. Styrelsen sammanträder en gång i månaden. Styrelsen kallar även till husmöten.
Alla som bor i huset är medlemmar och de som är över 18 betalar en medlemsavgift om 70 kr/månad, en årsavgift om 60 kr/år och alla nyinflyttade vuxna betalar även en engångssumma om 1.200 kr i bospar till föreningen. Sammanlagt blir detta cirka 30.000 kronor om året som föreningen har att röra sig med. För dessa pengar köps till exempel Sydsvenskan, försäkring, köksattiraljer, städ- och hygienartiklar, eventuella möbler, fika till röjardagar och en del till fester.
Nyinflyttade betalar även en insats på 100 kr som man får tillbaka när man flyttar. Vi driver alltså huset med våra egna pengar.
Utöver denna vår egen ekonomi har kollektivhuset även konton som sköts av LKF med pengar till reparationer och löpande utgifter såsom gemensam elförbrukning, snöröjning, sophämtning med mera. Dessa konton består av pengar som betalats och betalas in genom hyran. När den så kallade områdesbudgeten går med plus betalas överskottet ut till kollektivhusets förening, som oftast betalar ut pengarna till alla hyresgäster enligt en fördelningsprincip där de med stora lägenheter får en större andel av pengarna.
I den gemensamma matsalen äter vi mat tillsammans. De dagar vi inte äter mat är det möjligt att boka matsalen för privata arrangemang. Bokning gör i kalendern som hänger på anslagstavlan i matsalen. Se till att städa upp ordentligt efter dig, glöm inte soppåsar och matrester i kylen. Vid användandet av matsalen som festlokal gäller i normala fall LKF:s policy. Vid speciella tillfällen när man vill ha högljudda privata fester senare än vad LKF:s policy anger, ska datumet för festen i god tid (minst en månad, gärna längre) förankras hos de boende ovanpå festlokalen.
I våra gemensamma frysar får man frysa in privat mat. Vi har inga uttalade regler för detta men sunt förnuft innebär väl att inte ta över hela frysen, ett fack var kan vara lämpligt. I matförrådet finns även kylar som kan startas och användas vid fester eller matlag. Där finns också glödlampor till våra gemensamma lampor i till exempel korridorer och andra saker som kan behövas i köket eller på toaletterna.
Behöver man mycket frysutrymme finns ett speciellt frysrum i källaren där man kan ställa in en privat frys. Man betalar en summa om året per frys i elkostnad (grundar sig på genomsnittlig elkostnad för frys hos elbolag). Pengarna delas ut till föreningens medlemmar.
Man ska alltid skriva upp sig på tvättschemat då man tvättar, har man inte börjat använda sin tvättid en halvtimme efter utsatt tid har andra rätt att ta tiden. Torktumlare och torkrum får användas 60 minuter efter tvättidens slut. Tvättstugan ska städas efter användning, reglerna sitter på väggen i tvättstugan. Bokningslappar ligger också i tvättstugan. Om dessa tar slut finns ett dokument för utskrift på hemsidans interna del. Man får inte boka dubbla tvättpass på de två sista eftermiddagstiderna samt helgtiderna.
Vi har fyra gästrum i vårt hus som vi lånar gratis genom att boka rummen i en almanacka som sitter på anslagstavlan i matsalen. Gästrum får bokas maximalt två veckor i sträck av samma person och man får inte boka alla gästrum. Behöver man boka ett gästrum längre tid eller behöver boka alla gästrummen måste man fråga alla i huset.
Gästrummen måste städas efter användning, vid källargästrummen finns ett särskilt städförråd, även toalett och dusch måste städas efter att gästen använt dem. På samma sätt som i våra lägenheter ansvarar varje hyresgäst för sina gäster i gästrummen och de gemensamma utrymmena.
I bytesrummet kan man ställa ner användbara saker som man själv inte behöver längre. Det går att ställa ner vad som helst: böcker, kläder, husgeråd, mindre möbler etc. Det är dock viktigt att det är HELA saker, bytesrummet är inget grovsoprum. En person i huset ansvarar för den allmänna ordningen i bytesrummet, men lägger man ner saker, eller letar efter något så ska man lämna rummet snyggt efter sig.
Snickeriet står öppet för alla. Huset har inga verktyg, man får ha sina egna. Märk ut ditt pågående projekt och ställ undan det lite så att ingen råkar ta det av misstag. Håll ordning i snicken, lämna inte plankstumpar och sågspån överallt, det blir tråkigt och svårt att arbeta där för nästa person. I målarrummet ägnar vi oss inte åt några såg eller slipverksamheter, rummet är till för att måla i och ska av den anledningen hållas lite extra rent.
I syrummet står Pierinas vävstol uppställd, det finns även en symaskin och ett ordentligt bord. Alla har tillgång till rummet, även här gäller att plocka undan efter sig så att nästa person lätt kan sätta igång sin verksamhet.
När ungdomsrummet används är föräldrarna ytterst ansvariga för att ungdomarna sköter sig, plockar undan, inte röker inomhus, dricker alkohol eller arrangerar stora spontana fester där.
I motionsrummet finns ett pingisbord och en ribbstol. Rummet är öppet för alla, hela tiden.
Bastun bokas i kalendern som hänger i matsalen.
Man kvitterar hur många nycklar man får när man flyttar in. Man kan bli skyldig att byta lås om man blir av med nycklar. Nycklar till gästrummen finns i nyckelskåpet i städförrådet i korridor 237. Vill man att gästen ska ha nycklar till entrédörrar får man själv tillhandahålla det. Dörren till städförrådet ska vara ordentligt stängd och låst. Reservnycklar till gästrummen har Jan och Maud.
Trädgården är på sommaren en naturlig samlingspunkt. Här äter och leker vi. Vi har ansvar här, på samma sätt som inomhus, att plocka undan efter oss och efter våra barn. Det ska inte ligga leksaker och cyklar slängda över hela gräsmattan. Vid trädgårdsröjning kan ogräs antingen läggas för förruttning i svarta sopsäckar som får ligga i solen eller kastas på lämpligt ställe. Grenar flisas ner och återanvänds i rensade rabatter. På samma sätt som vi städar upp efter oss inomhus städar vi upp efter oss utomhus. I trädgården har vi flera fruktträd, bärbuskar och kryddväxter som alla får ta av. Tänk dock på att ALLA ska kunna få ta del av skörden. Växthuset används dock för privata odlingar. Det finns också möjlighet att odla i odlingsLådor. Det finns ett lusthus i trädgården. Lusthuset står fritt för alla att använda och är mycket mysigt att äta middag i på tidiga höstkvällar.
Vi hoppas att alla ska trivas i kollektivhuset! Att bo i kollektiv är att bo nära sina grannar och det är viktigt att visa hänsyn mot varandra. Att vara positiv till andras initiativ och ta en aktiv del i kollektivhuslivet kan vara ett bra sätt att bidra till att det skapas en trevlig stämning i huset